logo

Hälsa

Vi lever i en tid då det verkar bli allt svårare att veta vad som är sunt. Olika – ibland självutnämnda kostexperter – kommer många gånger med motsatta kostråd och varningar. Vi lever också i en tid då allt fler har allt svårare leva sunt. Statens folkhälsoinstitut konstaterar att närmare hälften av den vuxna befolkningen antingen är överviktig eller fet:

År 2004 var 41 procent av männen och 27 procent av kvinnorna i åldern 16-74 år överviktiga i Sverige. Fetma fanns hos elva procent av männen och nio procent av kvinnorna. Andelen vuxna med övervikt har ökat kraftigt bland både män och kvinnor och andelen vuxna med fetma har fördubblats i Sverige sedan 1980. (statens folkhälsoinstitut R 2005:5, s. 283)

Fetma och övervikt kan i sin tur bland annat leda till högt blodtryck, diabetes, kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärnblödning och cancer. Sjukdomar som i sin tur kan leda till en för tidig död.

Schmidts Kommunikation erbjuder två föreläsningar i ämnet.

Föreläsningar

Vad är en sund kost?

Längd: Fyra timmar.

Kortfattat om innehållet
Huruvida vissa livsmedel är nyttigare – respektive farligare – än andra, kommer det säkert alltid att råda diskussion om. Sedan torde enigheten om transfetternas farlighet, vara tämligen enhällig. Här blandas Livsmedelsverkets rekommendationer med personliga erfarenheter.

Vilka förändringar i samhället har lett fram till den eskalerade viktökningen under de senaste decennierna?

Längd: Fyra timmar.

Kortfattat om innehållet
Föreläsningen försöker identifiera de förändringar – som har skett i Sverige under de senaste 25 åren – och som kan vara förklaringar till den eskalerande övervikts- och fetmatrenden.

Snabbguide: En sund kost

I grund och botten äter och dricker vi för att hålla oss vid liv. Att födan till på köpet brukar smaka gott, kan vi bara vara tacksamma över. Utifrån grundmotivet torde det inte vara alltför djärvt att anta att flertalet önskar att det man äter är livsmedel, och inte dödsmedel. Det vill säga att födan, varken på kort eller lång sikt, ska bidra till döden. Snarare att det ska vara med till att stärka immunförsvaret.

Huruvida vissa livsmedel är nyttigare – respektive farligare – än andra, kommer det säkert alltid att råda diskussion om. Sedan torde enigheten om transfetternas farlighet, vara tämligen enhällig. Att äta varierat är i alla fall en bra grundregel. Man kan äta det mesta, en del dock mer ofta än annat. Själv har jag funnit följande vara bra för mig (det är dock inte alltid jag följer det) under en genomsnittlig dag, respektive genomsnittlig vecka:

Frukost: Vatten, två rejäla muggar kaffe, havregrynsgröt med två msk blåbärssylt, tio torkade goji-bär, två skivor lantbröd med smör och ost.
Mellanmål: Vatten, en frukt, en mugg grönt te.
Lunch: Vatten, rågbröd, smör, fisk eller kött, grönsaker.
Mellanmål: Vatten, en frukt, en mugg grönt te.
Middag: Kyckling eller lamm, potatis, broccoli, bönor, lök, vitlök, kål, ett glas rödvin, vatten, en kopp kaffe, 10 g mörk choklad.

Och…
* Röra mig minst 30 minuter varje dag.
* Äta fisk två till tre gånger i veckan.
* Äta fiberrikt bröd istället för vitt bröd.
* Variera intaget av frukt och grönsaker.
* Äta livsmedel som inte innehåller E-medel.
* Att i så stor utsträckning som möjligt laga maten själv, istället för att låta livsmedelsindustrin göra det.

Schmidts
Kommunikation
erbjuder:

 Schmidts etta
Kokbok med
recept och
reseberättelser

Att vända övervikts-
trenden – genom
hälsokommunikationen
C-uppsats

Hälsokommunikation
Schmidts
Kommunikation hjälper
till med hälsokommunikation
åt kommuner, landsting och
andra organisationer

Föreläsningar
Om mat, hälsa,
hälsokommunikation,
medie- och kom-
munikationsvetenskap
samt resor

Reportage & spalter
Om mat, hälsa och resor